Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for mars, 2009

De senaste dagarna har det känts som jag har ett lager vadd innanför panna och öron. Näsan rinner på ett nästan komiskt sätt och jag har haft konstant lock för ena örat. Luktsinnet har inte varit på topp precis.
Därför tänkte jag igår när jag ändå var sugen på vin att jag skulle passa på att ta ett som var over the hill. Jag hade en flaska Steenberg Merlot 1999 kvar. Jag bad i och för sig till Disonysos att det skulle vara flaskvariation. att denna flaska skulle vara bättre än den förra, som definitivt hade passerat toppen. Och det var det. Variation är bra. Redan när jag dragit ur korken spred sig en doft av svarta vinbär. Trots min stackars täppta och rinnande snok så kunde jag känna att det här vinet hade sn stor doft. Väldigt mycket svart vinbär som sagt och mynta (varför luktar sydafrikanska merloter svart vinbär och mynta?). Där fanns också andra örtkryddor som salvia och oregano. Smaken var också rik och svartvinbärstonen och örtkryddigheten var där. På slutet kom det mycket lakrits också. Tanninerna hade integrerats i vinet helt, utan att de för den sakens skull var torra. Nu förstår jag vad vinmakaren menade när han sade att hans viner kan ligga 5 – 10 år. Det var riktigt gott. Lite förbryllande dock att en mogen merlot luktar en massa mynta och vinbär. Jag hade nog kunnat gå fel i en blindprovning och gissat på en australiensisk cab/ cab merlot. Dock tyckte jag att sjävla saftigheten i vinet skvallrade om att det var merlot. Men å andra sidan vet vi ju alla det kan göras extremt saftiga viner på både shiraz och cab/merlot.:)
Men gott var det i alla fall. Och det tyckte även T, vars luktsinne är intakt.

Read Full Post »

Dags för ännu en kort uppdatering. Minns ni min batalj med en kork som gick av långt ner i flaskan?
Idag slog det mig at jag var den mest korkade i den historien.
Man måste ju kunna reklamera sådana flaskor?
Jag ringde kundtjänst idag och kollade. Jo, det går under förslutningsfel om man inte varit uppenbart klantig under själva uppkorkandet.
Så, nästa gång ska jag inte kämpa som ett djur för att få ur korken. Såvida det inte rör sig om en icke ersättningsbar flaska.

Read Full Post »

En kort uppdatering för er som inte har hängt med.
Igår testades Yellow Tail Cabernet Merlot till våfflor (kommentarerna från Fredrik G den 25:e och 26:e mars).
Tack Fredrik för en gedigen insats!
Det är ju dessutom strålande nyheter då rödvin enligt en ny studie tros kunna kontrollera viktuppgång.

Read Full Post »

I lördags deltog jag i en provning av alldeles för många roliga viner.
Ja, så roliga var de att jag inte ens har kvar mina anteckningar.

Så fritt ur minnet.
Bästa champagnen är Vilmart Couer de Cuvée 1999
Det första man känner är en rökig mineraldoft, sedan kommer toner av citrus och härlig smörighet. Den har en krämig mousse som fyller hela munnen och smaken är fantastisk lager-på-lager-upplevelse. Mineral, aromatiska citrustoner och en fruktsyra som drar åt mandarin. Under kvällen så kommer ännu fler nyanser fram, en förförisk blomton åt syrenhållet kryper fram i både doft och smak. Den smakar mycket och länge, men den är framför allt rasande elegant. Långt, långt senare, när vi sveper det sista innan utkastning, är vinet i glaset stilla. T o m som stilla vin är det fantastiskt gott.

Deutz Blanc de Blancs 1996 är fortfarande en strålande skumpa. Mognadstonerna börjar komma nu. Den luktar röda äpplen, mineral och en aning persika. När den kom minns jag att det var som ett glas solsken. Det är den fortfarande, men nu mer som höstolen en vacker augustidag.
Den är bredare, brödigare och mjukare än i sin ungdom. Men fruktsyran som drar åt grapefrukt är fortfarande bra. Däremot känns bubblorna lite läskigt läskliknande.

Kvällens clou är Moët & Chandon 1955.

Moët & Chandon 1955 Foto: Jos

Moët & Chandon 1955 Foto: Jos

Den är bärnstensfärgad och någon mousse kan man inte tala om. Den har en utpräglat nötig doft, men även en lite rostad ton.
Smaken är en otrolig överraskning. Jos sätter huvudet på spiken när han säger ”anklverterrine”. Det är verkligen sant, den har en nötig gräddighet som smakar klockren anklever. Dessutom finns där en liten rostad ton som gör att det känns som anklever på smörstekta snittar. Det som saknas till är en sjysst sauternes.
Dom Perignon 1988 visade som vanligt sin stöddiga sida, ”Who’s your daddy?!”. En stor skånerostad doft och lite apelsinton slår emot en. Den är kraftfull och smakrik, med den elegant apelsinliknande fruktysra.
Ett enda av vinerna var korkskadat, en Dom Perignon 1993. En av våra mer illustra vinprofiler lös upp vår provning med sin närvaro. Givetvis fick han prova Dom Perignon 1993 blint. Hans kommentar ”Mmmm… inressant…. gott, det här var riktigt bra!” fick en del provare att nästan få ut vinet genom näsan. Dock har han lärt mig hur man får ut de sista dropparna ur en BIB.

Dessa viner utgör inte på något sätt alla viner vi provade tyvärr. På slutet, när vi kommit till de röda önskar jag att mina sinnen varit intakta.
Jag minns att jag dissade Chateau d’Angelus p g a fruktbombskänslan.
Jag minns den som lättillgänglig, packad med röda mogna bär à la körsbärssylt och en mycket tydlig rostad fatton. Upplevde inte mycket av den tobaksaktiga kryddighet jag hittade i doften.
Minns också att Clos Saint Jean Deus Ex Machina 2004 var ”Animal Nitrate”. Sjukt köttig doft och Gary V skulle ha sagt bacon på het asfalt.

Senare på kvällen var vi snygga som Lemmy och halsade Ace of Spades.
Det är fortfarande inte gott.

Read Full Post »

Planen fredag kl 19:00: Lammkotletter med potatisgratäng smaksatt med grädde, fetaost, vitt vin, rosmarin, vitlök, citronzest och svartpeppar. Till det smörslungade haricots verts och morotsstrimlor, med samma kryddning som gratängen.
Till detta: Alion 1999

20:00 allt ser bra ut. Gratängen börjar få färg, lammkotletterna har blivit rumstempererade. En skvätt vin till kockarna känns rätt. Vi öppnar flaskan. Jag sniffar. Hmmmm, antingen så är det ett väldigt murket fat det legat på eller så är det kork. Snurrar och luktar igen. Hittar jag något annat? Njae, lite cigarrlåda kanske. Smakar. Där är den, korken. En så’n där otäck smygkork som faktiskt känns mer i smaken än i doften.
Det är bara att korka upp en ny flaska.
T har nästan dragit upp korken när den går av precis längst ner.

Vad som krävs för att öppna en Alion 1999

Vad som krävs för att öppna en Alion 1999

Vi står där och konstaterar att den lilla korbiten sitter väldigt långt ner. T kommer på snilleblixten att vacuvina upp den om möjligt. Det krävs två personer för denna manöver. Vi får upp den en bit. Vi testar med lamellöppnaren. Vi går bet. Vi testar med en smal kniv, den går in mellan korken och flaskan, men korken åker längre ner.
20:15, vi vacuvinar denna gång med en försegling av silvertejp runt flaskhalsen. Korken åker upp en bit igen. Vi pillar med kniv, funkar inte.
Jag tar fram en lång och spetsig pincett. Jag får ett rätt bra tag, men den spetsiga pincetten smular till det en hel del.
20:25, jag vänder försiktigt flaskan upp och ner och häller bort smulet.
Vi Vacuvinar igen, denna gång så kommer det upp en smula vin.
20:30, jag hämtar en annan platt pincett och lirkar ett grepp runt korken.
Den går att dra några millimetrar.
20:35, jag tar ett nytt grepp och T får dra, den sitter som berget.
20:37, PLOPP! Halleluja, korken är uppe och jag lyckas rensa bort smulorna från halsen.
Alion 1999 skiftar i tegelrött och har fått en uttalad vattnig kant.
Den luktar mycket. Man känner lavendel, mjölkchoklad och röda bär.
Smaken är mogen och fyllig. Fruktsyran finns här med också mjuka, mogna tanniner. Ofiltrerat som det är, får man en liten tuggig känsla. Här finns också kryddighet och mogna bär i smaken. Gott!
En stund senare luktar den väldigt mycket lakrits.
21:00, vi tar en tugga lammkotlett, potatisgratäng och grönsaker och provar vinet till. Det är gott, men inte optimalt. Vinet ska ju få maten att sjunga, men här känns det mer som att maten får vinet att humma medgivande.
Maten känns lite för kraftig och smakrikt för vinet.
Faktum är att jag provad Gnarly Head Zinfandel till en liknande lammrätt och det var gudomligt i jämförelse.
Alion är dock ett mycket bättre vin och skulle nog funka till en mer sofistikerad lammrätt, eller vilt som rådjur.

Efter kvällens pärs är tveksamheten jag haft inför stelvin (skruvkorken som tar vinvärlden med storm). Korken är död, leve stelvin!

Read Full Post »

Time Management


Om man ska gå efter Winston Churchill’s devis, ”An hour without port is a waste of time”, så har jag förslösat mycket tid.

Det ska jag dock råda bot på. Och det är lätt att bli mer tidseffektiv när systembolaget rear ut så utmärkta vintageportviner som Taylor’s Quinta de Vargellas Vintage Port 1988 och dito 1995. Det få anses vara ett exceptionellt bra pris på båda. Dessutom trevligt med halvflaskor.

Quinta de Vargellas Vintage Port

Quinta de Vargellas Vintage Port

Ett gäng sådana blev det idag och förmodligen fler idag. Jag måste ta igen all tid jag slösat bort.

Read Full Post »

Yes We Can!

Have it your way. Känns det igen? Burger Kings slogan rimmar illa med hur otroligt griniga de är där när man vill ha något så krångligt som en Whopper med extra allt, men ingen ketchup.
Och hur många gånger man har kommit hem, packat upp middagen och konstaterat att de fuckat upp något i beställningen?
Det finns en stjärna på Burger King på plattan. Pernilla gör och hör alltid rätt. Annars vet man aldrig vad man får, man kan t o m få en utskällning för att man gör det för krångligt för dem.
Så det är med dubbel fascination jag, sist med det senaste, får veta att på Donken, där kan man få exakt vad man vill. Man kan skapa egna burgare.
Man kan få en McGangBang.

McGangBang Foto från www.thiswhyyourefat.com

McGangBang Foto från http://www.thiswhyyourefat.com

Första gången jag såg den trodde jag att det som vanligt handlade om någon enstaka pervers människa därute som byggt ihop den själv. Föga anade jag att detta var något jag själv skulle kunna knalla in och beställa.

“McDonald’s loves to hear from our valued guests, especially when they customize and create meal combinations to fit their personal taste preferences – no matter how unique!

Whether it’s requesting an Egg McMuffin without cheese or a Big Mac with extra secret sauce, McDonald’s is proud to satisfy our customers’ requests and provide them with a variety of great-tasting meals every time they visit our restaurants.”

Danya Proud, Spokesperson

McDonald’s USA

Kanske dags för Burger King att byta slogan. Eller är det möjligtvis så att detta är ett fenomen som bara kan upstå i USA? Barack’s slogan ”Yes, we can!” ekar i huvudet.

Just det. Det här ska ju föreställa en vinblogg. Så, för sakens skull, vilket vin ska man välja till en McGangBang?

Read Full Post »

Older Posts »