Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘verre’

Igår var det kontrasternas dag. Först var vi på barnkalas och åt tårta tills den sprutade ur öronen. Till det fick vi äkta chai-te som var utsökt.
Kvällen ägnade jag åt utsvävningar i Discobitchens tecken.

Den började med att M kom hit och vi sippade på ett glas Palo Cortado Península Solera Reserva, favoritsherryn här hemma.
Därefter spanade vi in Lydmar och konstaterade snabbt att hit skulle vi återvända en dag när det fanns sittplatser.
Med Discobitchen i högsta hugg styrde vi kosan till provningspanelen som befann sig på Musslan. Väl framme kunde jag konstatera att nu är det tydligen väldigt många människor som vill äga sin egen Discobitch, så en ny privatimport är nära förestående.
Med denna oväntade hausse så var spänningen olidlig. Vi korkade upp den, vid det här laget, iskalla Discobitchen. Doften var väldigt sluten, men där fanns en massa gröna äpplen och lite jäst. Smakmässigt så kändes den lätt och fruktsyran var sådär limeaktig som jag älskar.
Den saknade också den bittra tonen som en del mindre bra champagner kan ha. Det första intrycket var att det var en lätt, ren och fräsch champagne med hög fruktsyra. Det var lite bdb-vibbar över det hela. Men när champagnen började närma sig anständig temperatur hände det grejer. Plötsligt fanns där en rökig mineralitet i doften och även en blommig ton.
Smakmässigt så blev mineraltonen väldigt tydlig och smaken kändes lite bredare.
Nu kändes det mer som om man drack en mycket ung och lovande champagne. Jag tror att den kommer att bli mer komplex med lite mognad och utveckla valnötstoner. Den har definivt tillräckligt med fruktsyra för att klara lite lagring. Men är man en sucker för livligt grön syra så är den god nu. Som standardskumpa betraktad tycker jag definitivt att den är värd 330 kr.
Och givevis rönte den idel muntra miner.

Så här glada blev folk

Så här glada blev folk

Därefter drog F med oss till Vassa Eggen. Första gången där kunde jag konstatera att det är en supersjysst bar och den befolkades av idel trevliga människor, bl a M och A.
Vi drack någon blaskig sauvignon blanc, men senare fick vi en trevlig röd spanjor som jag glömt namnet på. Jag minns bara att den doftade smörstekt persilja och en aning ceder. Kändes mogen och i smaken fanns inslag av en trevlig cabernetkaraktär. Jag blev grymt sugen på lamm – och det är alltid ett gott tecken.
Detta borde ju ha varit en bra avslutning på kvällen. Men istället så lät jag F dra med mig till Spy Bar. I VIP-rummet beställde F något lättglömt vitt som jag lämnade tämligen orört.
Därefter blev jag antastad av en amerikan som sedermera blev utkastad p g a fylla och ett klyftigt försök att köpa cola av vakterna. Dessutom misstänkte jag att hans kompisar snott min urdruckna Discobitchflaska. För den låg inte i påsen vid min stol.
Detta var ett tydligt tecken på att det var dags att lätta.
Nu är 2009 års utgång avklarad. Jag kan konstatera att Spyan alltid är Spyan. Och jag kan även konstatera att människor trånar efter Discobitch både med och utan innehåll. Själv vill jag dricka innehållet snart igen.

Annonser

Read Full Post »